This dataset forms part of a project derived from the concept of Capability-Adjusted Life Years (CALYs) customized for use in Sweden. CALYs serve as a questionnaire-based tool to gauge the quality of life, based on the capability approach, and is intended for Swedish municipalities to assess the cost-effectiveness of various interventions. This dataset was utilized to examine how the phrasing impacted the CALY instrument. Three different versions were used to describe the six capabilities, aiming to understand their distribution across the Swedish population. These versions varied in the detail of description for each capability and were distributed among distinct population samples. For instance, regarding health: Version A: "I have good general health (physical and mental) that allows me to work or to do what I want" Version B: "I have good general health (physical and mental) that almost always (at least 95% of days) allows me to work or to do what I want" Version C: "I have good general health (physical and mental) that mostly (at least 90% of days) allows me to work or to do what I want" Additionally, the survey encompassed questions concerning aversion to inequality regarding health, salary, and education. Conducted in June 2020, the study involved an internet-based survey where 500 Swedish residents for each version were sampled through a commercial web-panel, ensuring proportional representation across age, region, education, and gender. The data was collected anonymously with a PHP-based web application for surveys (limesurvey version 4.2.2, https://www.limesurvey.org) which is operated from a server at Umeå University. Sampling a large participant pool through a commercial web panel offers administrative ease and speed compared to other methods, potentially yielding higher response rates and simpler data handling. However, the recruitment process and the representativeness of web panel participants may lack transparency, necessitating caution while analyzing and interpreting the data. The final phrasing for capability statements was determined based on the outcomes and normative considerations, such as legal or policy aspects. If there were negligible differences in answer distributions between the three versions, simplicity led to the preference for Version A. In Swedish municipalities, economic evaluations often rely on a simplistic cost-savings method, posing a risk that short-term cost-saving interventions might be prioritized over those that yield long-term welfare benefits. CALYs provide a systematic means to gauge the welfare impacts of different interventions, enabling comparisons, such as between improved education versus rehabilitation programs for substance abuse. The capability approach, pioneered by Amartya Sen (awarded the Swedish Central Bank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel in 1998), measures life quality based on individuals' capabilities – what they can do or be – as opposed to solely focusing on wealth or happiness. Identifying relevant capabilities involved a Delphi process engaging stakeholders from the Swedish civil society. Initially, there were ten capabilities from a 2015 Swedish governmental investigation (2015:56), with the Delphi process narrowing down the selection to six: Finance & housing, social relations, health, occupation, security, and civil & political rights.
Detta dataset är en del av ett projekt som utvecklar ett mått kallat ”Goda År”, för förhållanden som återspeglar den svenska kontexten. Måttet baseras på sex frågor som mäter livskvalitet i termer av handlingsfrihet, och kommer främst att användas vid ekonomisk analys av insatser för folkhälsa och välfärd. Data omfattas av enkätsvar från respondenter om deras upplevda handlingsfriheter, inklusive ett antal bakgrundsvariaber. För att undersöka hur beskrivningen av handlingsfriheten påverkade svaret, så togs enkäten fram i tre olika versioner där handlingsfriheterna formulerades olika omfattande. Till exempel, när det gäller att bedöma hälsans kvalitet, varierade frågan mellan de olika versionerna av enkäten enligt följande: - Version A: ”Jag har ett bra allmänt hälsotillstånd (psykiskt och fysiskt) som alltid tillåter mig att arbeta eller ägna mig åt det jag vill.” - Version B: "Jag har ett bra allmänt hälsotillstånd (psykiskt och fysiskt) som nästan alltid (säg minst 95% av alla dagar) tillåter mig att arbeta eller ägna mig åt det jag vill. - Version C: "Jag har ett bra allmänt hälsotillstånd (psykiskt och fysiskt) som för det mesta tillåter (säg minst 90% av alla dagar) mig att arbeta eller ägna mig åt det jag vill." Studien genomfördes i juni 2020. En webbaserad enkät distribuerades till ett urval av 500 individer i Sverige från en kommersiell webbpanel (Cint), efter kvot-stratifiering utifrån befolkningens ålder, region, utbildning och kön. Uppgifterna samlades in anonymt med en PHP-baserad webapplikation för enkäter (limesurvey version 4.2.2, https://www.limesurvey.org) som drivs från en server vid Umeå universitet. Att ta stora stickprov från kommersiella webbpaneler är administrativt sett enklare och snabbare än andra metoder som till exempel att direkt ta ett allmänt befolkningsstickprov. Även svarsfrekvensen kan vara högre och datahanteringen enklare. Å andra sidan är det mindre transparent hur studierekryteringen gick till och gruppen av webbpaneldeltagarna kanske inte är representativ för befolkningen. Dessa begränsningar borde behållas i minnet när man ska analysera dessa data och tyda våra resultat. Den slutliga formuleringen av en handlingsfrihet gjordes mot bakgrunden av svarsmönstret i enkäten, men det beaktades också normativa överväganden som till exempel kommer till uttryck i lagar eller policys. Om det var obetydliga skillnader i svarsmönster mellan de tre alternativen valde vi alternativ A. Den vanligaste metoden i svenska kommuner för att analysera folkhälso- och välfärdsinsatser är att mäta kostnader och eventuella minskande kostnader (”besparingar”). Detta medför en risk att interventioner som kortsiktigt ger mätbara besparingar prioriteras framför sådana som på lång sikt ökar välfärden. ”Goda År” ger en möjlighet att systematiskt mäta förändringar i välfärd till följd av interventioner, och till exempel jämföra värdet av förbättrade skolor med värdet av rehabilitering av missbrukare. Att mäta livskvalitet i form av handlingsfriheter, eller kapabilitet, föreslogs av Amartya Sen. Metoden undersöker vad individer kan göra eller vara i stället för att mäta livskvalitet i termer av välstånd eller lycka. Amartya Sen belönades för sin forskning 1998 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. För att välja ut handlingsfriheter för studien genomförde vi en s.k. delfiprocess med deltagare från framför allt ideella organisationer. Utgångspunkten var de tio handlingsfriheter som en svensk offentlig utredning 2015 föreslog (SOU 2015:56). Genom delfiprocessen blev sex av de tio handlingsfriheterna utvalda: ekonomi och bostad, nära relationer, hälsa, sysselsättning, säkerhet, samt medborgerliga och politiska rättigheter.
Web panel, sample from Cint. Quota-stratified to represent Swedish population after gender, education, region, and age.Web panel, sample from Cint. Quota-stratified to represent Swedish population after gender, education, region, and age.
Webbpanel, urval från Cint. Kvot-stratifierad efter kön, utbildning, region och ålder med syfte att representera den svenska befolkningen.Webbpanel, urval från Cint. Kvot-stratifierad efter kön, utbildning, region och ålder med syfte att representera den svenska befolkningen.
Probability: StratifiedProbability: Stratified
Sannolikhetsurval: stratifierat urvalSannolikhetsurval: stratifierat urval
ProbabilityProbability
SannolikhetsurvalSannolikhetsurval
Version AVersion A
Self-administered questionnaire: web basedSelf-administered questionnaire: web based
Självadministrerat frågeformulär: webbaseratSjälvadministrerat frågeformulär: webbaserat
Version BVersion B
Version CVersion C
