Masajernas hushålls och byars socioekonomiska status och beslut i Ngorongoro - undersökning av massajkvinnor och män och information på bynivå
The UNESCO World Heritage Site Ngorongoro Conservation Area (NCA) in Tanzania is a well-known example of the challenges of managing a conservation area for multiple goals including meeting the needs of residents within the conservation area. NCA seeks to achieve multiple goals including protecting biodiversity, providing tourism opportunities, improving resident Maasai livelihoods, and conserving Maasai culture. Within and beyond the NCA, most analysis and projects focus on Maasai men, who are cattle herders and heads of multi-household families. This dataset describe livelihoods and well-being, as affected by the protected area, from the perspective of the Maasai women. Recognizing that well-being (and poverty) is multi-dimensional, the original study examines how different factors correlate with self-reported life satisfaction and we apply the framework of the UN Sustainable Development Goals (SDGs). For each of the SDGs, we reported the available evidence from documentation and from surveys of village leaders, female heads of household, and a small supplementary sample of male heads of polygamous families. We administered the surveys in all 23 Maasai villages in the NCA. The survey results confirm that poverty is widespread, but with substantial variation in the depth of poverty and in access to essentials including water, food, and fuel. Reported life satisfaction of Maasai women is correlated with food security, clothing quality, and access to market and social services, but not with family ownership of cattle, which is the most commonly used metric of Maasai wealth. Our findings suggest potential improvement in NCA programs and provide a baseline to analyze the effects of any such changes in those programs, from the perspective of Maasai women. NCA_TZ_WomenVillage_Dataset: Contains the data collected through the survey applied to women and also the information obtained with the village assessment. NCA_TZ_MenSurvey_Dataset: Contains the data collected through the survey applied to men. *Men and women faced different questionnaires therefore it does not make sense to full merge both databases.
UNESCOs världsarvslista Ngorongoro Conservation Area (NCA) i Tanzania är ett välkänt exempel på utmaningarna med att förvalta ett naturskyddsområde för flera mål, inklusive att möta behoven hos invånare inom naturskyddsområdet. NCA strävar efter att uppnå flera mål, inklusive att skydda den biologiska mångfalden, tillhandahålla turismmöjligheter, förbättra bofasta massajers försörjning och bevara massajernas kultur. Inom och utanför NCA fokuserar de flesta analyser och projekt på massajmän, som är boskapsskötare och chefer för familjer med flera hushåll. Denna datauppsättning beskriver försörjning och välbefinnande, som påverkas av det skyddade området, från massajkvinnornas perspektiv. Med ett erkännande av att välbefinnande (och fattigdom) är flerdimensionellt, undersöker den ursprungliga studien hur olika faktorer korrelerar med självrapporterad livstillfredsställelse och vi tillämpar ramverket för FN:s hållbara utvecklingsmål (SDG). För vart och ett av SDGs rapporterade vi tillgängliga bevis från dokumentation och från undersökningar av byledare, kvinnliga hushållsöverhuvuden och ett litet kompletterande urval av manliga chefer för polygama familjer. Vi administrerade undersökningarna i alla 23 massajbyar i NCA. Undersökningsresultaten bekräftar att fattigdomen är utbredd, men med betydande variation i djupet av fattigdom och tillgång till väsentligheter inklusive vatten, mat och bränsle. Rapporterad tillfredsställelse med livet för massajkvinnor är korrelerad med livsmedelsförsörjning, klädkvalitet och tillgång till marknad och sociala tjänster, men inte med familjeägande av boskap, som är det mest använda måttet för massajernas rikedom. Våra resultat tyder på potentiella förbättringar i NCA-program och ger en baslinje för att analysera effekterna av sådana förändringar i dessa program, från massajkvinnors perspektiv. NCA_TZ_WomenVillage_Dataset: Innehåller data som samlats in genom undersökningen som tillämpas på kvinnor och även den information som erhållits med bybedömningen. NCA_TZ_MenSurvey_Dataset: Innehåller data som samlats in genom undersökningen som tillämpas på män. *Män och kvinnor ställdes inför olika frågeformulär och därför är det inte meningsfullt att slå samman båda databaserna fullständigt.
Village Assessment. A portion of the research team, the “village assessment” team, conducted semi-structured interviews and data collection in a specific village on the first of a two-day survey approach. This team met with the village head, members of the village council as available, a woman, a Maasai youth when available, and representatives from the health and school facilities to gain village-specific information. The village assessment included obtaining the list of households eligible for subsidized grain. The team then used that list as a sampling frame to generate a systematic random sample stratified by sub-village to select survey respondents. With a target of 20 interviews per village, the number of households surveyed per sub-village was determined based on the proportion of village households in each sub-village based on the number of households on the grain distribution list. To select households from the grain list, we divided the total number of subvillage households by the number of households to be surveyed and rounded down to get a new number, X. Each village leader was asked to select a random number, Y, between 1 and X. The team then selected the Yth household as a starting point on the list and sampled every Xth household from there until the end of the list was reached. In the above case, the village leader was asked to pick a number between 1 and 43 for Sub-village A and between 1 and 45 for Sub-village B. After the selection of households, we consulted with the village leader whether each woman on the list was expected to be home on the following day. If the woman was known to be traveling (e.g. at a regional market), we then asked about the ID-1 (ID number minus 1) household. If that person was not home, we then asked about the ID+1 household, then ID-2, and then ID+2 households. Both ID numbers and names were recorded for every person to be interviewed. Additionally, of all the women sampled in a village, a subset of 3-4 husbands of these women was then chosen to answer a men’s survey. The aim of the men’s survey was to serve as a comparison to the women’s survey. The village assessment team provided the enumeration team with the households to be surveyed and the information collected in the village assessment in the evening following the assessment and prior to the survey administration. Survey administration. On the second day of data collection in each particular village, the team of enumerators divided the list of survey respondents among the enumerators. The protocol stated that if the enumerator arrived at someone's house and found no one home, they went to the nearest neighbor and interviewed them instead. If this person happened to be a co-wife of the original person that was supposed to be interviewed, that information was recorded in the survey.Village Assessment. A portion of the research team, the “village assessment” team, conducted semi-structured interviews and data collection in a specific village on the first of a two-day survey approach. This team met with the village head, members of the village council as available, a woman, a Maasai youth when available, and representatives from the health and school facilities to gain village-specific information. The village assessment included obtaining the list of households eligible for subsidized grain. The team then used that list as a sampling frame to generate a systematic random sample stratified by sub-village to select survey respondents. With a target of 20 interviews per village, the number of households surveyed per sub-village was determined based on the proportion of village households in each sub-village based on the number of households on the grain distribution list. To select households from the grain list, we divided the total number of subvillage households by the number of households to be surveyed and rounded down to get a new number, X. Each village leader was asked to select a random number, Y, between 1 and X. The team then selected the Yth household as a starting point on the list and sampled every Xth household from there until the end of the list was reached. In the above case, the village leader was asked to pick a number between 1 and 43 for Sub-village A and between 1 and 45 for Sub-village B. After the selection of households, we consulted with the village leader whether each woman on the list was expected to be home on the following day. If the woman was known to be traveling (e.g. at a regional market), we then asked about the ID-1 (ID number minus 1) household. If that person was not home, we then asked about the ID+1 household, then ID-2, and then ID+2 households. Both ID numbers and names were recorded for every person to be interviewed. Additionally, of all the women sampled in a village, a subset of 3-4 husbands of these women was then chosen to answer a men’s survey. The aim of the men’s survey was to serve as a comparison to the women’s survey. The village assessment team provided the enumeration team with the households to be surveyed and the information collected in the village assessment in the evening following the assessment and prior to the survey administration. Survey administration. On the second day of data collection in each particular village, the team of enumerators divided the list of survey respondents among the enumerators. The protocol stated that if the enumerator arrived at someone's house and found no one home, they went to the nearest neighbor and interviewed them instead. If this person happened to be a co-wife of the original person that was supposed to be interviewed, that information was recorded in the survey.
Bybedömning. En del av forskargruppen, "bybedömningsgruppen", genomförde semistrukturerade intervjuer och datainsamling i en specifik by på den första av en tvådagarsundersökning. Detta team träffade byns chef, medlemmar av byrådet som fanns tillgängligt, en kvinna, en massajungdom när den var tillgänglig och representanter från hälso- och skolinrättningarna för att få byspecifik information. I bybedömningen ingick att få fram listan över hushåll som är berättigade till subventionerad spannmål. Teamet använde sedan listan som en urvalsram för att generera ett systematiskt slumpmässigt urval stratifierat efter sub-by för att välja enkätsvarare. Med ett mål på 20 intervjuer per by bestämdes antalet undersökta hushåll per delby utifrån andelen byhushåll i varje delby utifrån antalet hushåll på spannmålsfördelningslistan. För att välja hushåll från spannmålslistan delade vi det totala antalet subbyhushåll med antalet hushåll som skulle undersökas och avrundade nedåt för att få ett nytt nummer, X. Varje byledare ombads välja ett slumpmässigt tal, Y, mellan 1 och X. Teamet valde sedan det Y:te hushållet som startpunkt på listan och provade vart X:e hushåll därifrån tills slutet av listan nåddes. I ovanstående fall ombads byns ledare att välja ett nummer mellan 1 och 43 för Sub-by A och mellan 1 och 45 för Sub-by B. Efter valet av hushåll rådfrågade vi byns ledare om varje kvinna på listan förväntades vara hemma följande dag. Om kvinnan var känd för att resa (t.ex. på en regional marknad) frågade vi sedan om ID-1 (ID-nummer minus 1) hushållet. Om den personen inte var hemma frågade vi sedan om ID+1-hushållet, sedan ID-2 och sedan ID+2-hushållet. Både ID-nummer och namn registrerades för varje person som skulle intervjuas. Dessutom valdes en delmängd av 3-4 män av dessa kvinnor ut av alla kvinnor som provades i en by för att svara på en mansundersökning. Syftet med mäns undersökning var att fungera som en jämförelse med kvinnors undersökning. Byabedömningsgruppen försåg uppräkningsgruppen med hushållen som skulle undersökas och den information som samlades in i bytaxeringen kvällen efter bedömningen och före undersökningsadministrationen. Enkätadministration. På den andra dagen av datainsamling i varje enskild by, delade uppräkningsteamet upp listan med respondenter i enkäten mellan uppräknare. I protokollet stod det att om räknaren kom fram till någons hus och inte hittade någon hemma så gick de till närmaste granne och intervjuade dem istället. Om denna person råkade vara en medfru till den ursprungliga personen som skulle intervjuas, registrerades den informationen i undersökningen.Bybedömning. En del av forskargruppen, "bybedömningsgruppen", genomförde semistrukturerade intervjuer och datainsamling i en specifik by på den första av en tvådagarsundersökning. Detta team träffade byns chef, medlemmar av byrådet som fanns tillgängligt, en kvinna, en massajungdom när den var tillgänglig och representanter från hälso- och skolinrättningarna för att få byspecifik information. I bybedömningen ingick att få fram listan över hushåll som är berättigade till subventionerad spannmål. Teamet använde sedan listan som en urvalsram för att generera ett systematiskt slumpmässigt urval stratifierat efter sub-by för att välja enkätsvarare. Med ett mål på 20 intervjuer per by bestämdes antalet undersökta hushåll per delby utifrån andelen byhushåll i varje delby utifrån antalet hushåll på spannmålsfördelningslistan. För att välja hushåll från spannmålslistan delade vi det totala antalet subbyhushåll med antalet hushåll som skulle undersökas och avrundade nedåt för att få ett nytt nummer, X. Varje byledare ombads välja ett slumpmässigt tal, Y, mellan 1 och X. Teamet valde sedan det Y:te hushållet som startpunkt på listan och provade vart X:e hushåll därifrån tills slutet av listan nåddes. I ovanstående fall ombads byns ledare att välja ett nummer mellan 1 och 43 för Sub-by A och mellan 1 och 45 för Sub-by B. Efter valet av hushåll rådfrågade vi byns ledare om varje kvinna på listan förväntades vara hemma följande dag. Om kvinnan var känd för att resa (t.ex. på en regional marknad) frågade vi sedan om ID-1 (ID-nummer minus 1) hushållet. Om den personen inte var hemma frågade vi sedan om ID+1-hushållet, sedan ID-2 och sedan ID+2-hushållet. Både ID-nummer och namn registrerades för varje person som skulle intervjuas. Dessutom valdes en delmängd av 3-4 män av dessa kvinnor ut av alla kvinnor som provades i en by för att svara på en mansundersökning. Syftet med mäns undersökning var att fungera som en jämförelse med kvinnors undersökning. Byabedömningsgruppen försåg uppräkningsgruppen med hushållen som skulle undersökas och den information som samlades in i bytaxeringen kvällen efter bedömningen och före undersökningsadministrationen. Enkätadministration. På den andra dagen av datainsamling i varje enskild by, delade uppräkningsteamet upp listan med respondenter i enkäten mellan uppräknare. I protokollet stod det att om räknaren kom fram till någons hus och inte hittade någon hemma så gick de till närmaste granne och intervjuade dem istället. Om denna person råkade vara en medfru till den ursprungliga personen som skulle intervjuas, registrerades den informationen i undersökningen.
Mixed probability and non-probabilityMixed probability and non-probability
Blandat sannolikhets- och icke-sannolikhetsurvalBlandat sannolikhets- och icke-sannolikhetsurval
The data were collected through ODK Collect on Samsung tablets. The data were downloaded from the server, de-identified as per our IRB approved protocol, and shared on a restricted-access Google Team Drive.The data were collected through ODK Collect on Samsung tablets. The data were downloaded from the server, de-identified as per our IRB approved protocol, and shared on a restricted-access Google Team Drive.
Face-to-face interviewFace-to-face interview
Personlig intervjuPersonlig intervju
- Annan samhällsveten...
- Community
- ECONOMICS
- EKONOMI
- Economic systems an...
- Economics
- Economics and Business
- Ekonomi och näringsliv
- Ekonomiska system o...
- Environment and con...
- Gender Studies
- Genusstudier
- Income
- Inkomster
- Lokalsamhälle
- Miljö och naturvård
- NATUR OCH MILJÖ
- NATURAL ENVIRONMENT
- Nationalekonomi
- Other Social Sciences
- SAMHÄLLE OCH KULTUR
- SOCIETY AND CULTURE
- Samhällsvetenskap
- Social Sciences
- bosättningar
- conservation
- economics
- egendom och investe...
- ekonomi
- environment
- environmental manag...
- gender role
- human settlement
- könsroll
- landsbygd
- landsbygdsekonomi
- miljö
- miljöstyrning
- miljövård
- property and invest...
- roles
- roller
- rural areas
- rural economics
- social structure
- social struktur
- stads och landsbygd...
- urban and rural life
Provenance | |
---|---|
Creator | Albers, Heidi J |
Publisher | Swedish National Data Service; Svensk nationell datatjänst |
Publication Year | 2023 |
Rights | Access to data through SND. Access to data is restricted.; Åtkomst till data via SND. Tillgång till data är begränsad. |
OpenAccess | false |
Contact | https://snd.se |
Representation | |
---|---|
Discipline | Agriculture, Forestry, Horticulture, Aquaculture; Agriculture, Forestry, Horticulture, Aquaculture and Veterinary Medicine; Economics; Life Sciences; Social Sciences; Social and Behavioural Sciences; Soil Sciences |
Spatial Coverage | Tanzania; Tanzania |