"Elderly persons in the risk zone" is a health-promoting and preventive intervention study. The intention was that the study group should comprise a representative sample of pre-frail 80-year old persons still living at home in two municipalities of Gothenburg: The participants should live in their ordinary housing and not be dependent on the municipal home help service or care. Further, they should be independent of help from another person in activities of daily living and be cognitively intact, having a score of 25 or higher as assessed with the Mini Mental State Examination (MMSE). The participants were randomised to three study groups: two intervention groups and one control group. - Intervention A; Senior meetings and one follow-up home visit - Intervention B; Preventive home visit - Control group 459 persons were included in the study, 171 in intervention A, 174 in intervention B and 114 in the control group. All participants received a first visit that comprised an interview, assessment and observation. The first visit, i.e.the baseline interview, was performed in the participant's home by research assistants well trained in interviewing, assessing and observing according to the guidelines for the different outcome measurements. Follow-up data were collected in all groups at 3 months, 1 year and 2 years after intervention, also in the participant's home by well trained research assistants. Purpose: The intervention study aimed to prove the following two hypotheses: 1) If an intervention is made when the elderly persons are not so frail, it is possible to prevent/delay deterioration; 2) A multi-dimensional and multi-professional intervention is more effective than preventive home visits alone.
"Äldre personer i riskzonen" är en hälsofrämjande och förebyggande interventionsstudie. Avsikten var att studiegruppen skulle omfatta ett representativt urval av "pre-sköra" 80-åringar boende i sina egna hem inom två stadsdelar i Göteborg. Kriterierna var att deltagarna skulle leva i sitt ordinarie boende och inte vara beroende av kommunal hemtjänst eller vård. Vidare skulle de vara oberoende av hjälp från någon annan person i de dagliga aktiviteterna samt inte ha kognitiva nedsättningar, med ett resultat på 25 eller högre enligt bedömning med Mini Mental State Examination (MMSE). Deltagarna randomiserades till tre studiegrupper: två interventionsgrupper och en kontrollgrupp - Intervention A; Seniora möten och uppföljande hembesök - Intervention B; Förebyggande hembesök - Kontrollgrupp Totalt ingick 459 personer i studien, varav 171 personer i intervention A, 174 personer i intervention B och 114 personer i kontrollgruppen. Alla deltagare fick ett första besök som bestod av en intervju, bedömning och observation. Första besöket, d.v.s baslinjeintervjun, genomfördes i deltagarens hem av forskningsassistenter som var utbildade att intervjua, bedöma och observera enligt riktlinjerna för de olika utfallsmåtten. Uppföljande datainsamlingar genomfördes i alla grupper vid 3 månader, 1 år och 2 år efter intervention, och skedde också i deltagarens hem av välutbildade forskarassistenter. Syfte: Interventionsstudien syftade till att bevisa följande två hypoteser: 1) Om det är möjligt att förhindra/fördröja en försämring hos äldre om en intervention genomförs när de inte är så svaga; 2) Om en flerdimensionell och multiprofessionell intervention är effektivare än enbart förebyggande hembesök.
Eligible persons for the study were drawn from official registers of all persons over 80 years of age in the two municipalities. Equal numbers from the two municipalities were listed in random order. The persons were included in the sample consecutively using the simple random sampling chart until the intended sample size was reached. Invitation letters were then sent to all persons in the sample asking them to participate in the study. The letter described the study, how it would be conducted and what would be expected of those consenting to participate. The letter stressed the fact that participation was voluntary. The letter was followed up by a telephone call about 1-2 weeks later. 365 persons out of 2031 persons were either non-eligible or not traceable. The remaining persons was then informed verbally about the study and given the opportunity to ask questions if anything was unclear. They were also asked personally if they would like to participate, while again stressing that this was voluntary. After a baseline interview, those who fulfilled the study criteria were randomised to one of the three study arms by the use of sealed opaque envelopes. If eligible persons lived together, they were always allocated to the same intervention group.
Med hjälp av det officiella befolkningsregistret drogs samtliga personer över 80 år, boende i någon av de två stadsdelarna. Lika många från varje stadsdel listades slumpmässigt i en förteckning. Personer inkluderades i urvalet, med hjälp av slumpmässigt urval, tills storleken på urvalet hade uppnåtts. Inbjudan skickades per brev till alla personer i urvalet. Brevet innehöll beskrivning av studien, hur den skulle genomföras och vad som förväntades av dem som ville delta. Brevet betonade att deltagandet var frivilligt. Brevet följdes upp av ett telefonsamtal ca 1-2 veckor senare. Av 2031 personer var det 365 som inte uppfyllde inklusionskriterierna och blev därför inte tillfrågade. De återstående personerna informerades sedan muntligt om studien och fick möjlighet att ställa frågor om något var oklart. De frågades även personligen om de vill delta, samtidigt som det betonades att deltagandet var frivilligt. Efter en baslinjeintervju randomiserades de personer som bedömdes uppfyllde kriterierna till någon av de tre studiegrupperna, med hjälp av förseglade ogenomskinliga kuvert. Eventuella deltagare som var sammanboende fick ingå i samma interventionsgrupp.
Probability: Simple random
Sannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urval
Face-to-face interview
Personlig intervju
Focus group
Fokusgrupp
Physical measurements and tests
Fysiska mätningar och tester
Observation
