The 1964 election study was the start of a three-stage panel in which the same respondents were interviewed at the elections of 1964, 1968 and 1970. Questions were asked about newspaper reading, attention to election programs in television and other features of the election campaign, such as election meetings and election pamphlets, and the consequences of a change in government. The respondents had to point out issues they wanted their party to work for in the immediate future, and also the most important things the party had accomplished earlier. Respondents were also asked to give their opinion on the governments handling of the Wennerström spy-affair, and to give a judgement of the possibilities for young people to get education, the hospitals and medical care, housing conditions, social care for the aged, and unemployment benefits. There were also a number of questions about the general supplementary pension scheme. Purpose: Explain why people vote as they do and why an election ends in a particular way. Track and follow trends in the Swedish electoral democracy and make comparisons with other countries.
Valundersökningen 1964 är den tredje riksomfattande studien i serien undersökningar kring partival, valdeltagande och politisk opinionsbildning inom den svenska valmanskåren i samband med ett riksdagsval. Liksom de tidigare undersökningarna genomfördes den i samarbete mellan statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och statistiska centralbyrån. Genom att ställa frågor till ett för valmanskåren representativt urval av individer kan man få upplysningar om de intervjuades partisympatier och dessa uppgifter kan sedan kombineras med andra uppgifter tex beträffande sociala bakgrundsfaktorer såsom yrke, kön, civilstånd, inkomst mm. Därigenom kan skillnader med avseende på partiernas relativa styrkeförhållanden inom olika befolkningsgrupper på ett mera direkt sätt belysas. Vidare har i undersökningen medtagits ett antal frågor beträffande programverksamheten i radio och television inför valet, om partiernas propagandabroschyrer samt om vissa andra propagandamedel, varigenom det blivit möjligt att sammanställa uppgifter om intresset för den inför valet förekommande propagandan inom skilda befolkningsgrupper. Dessutom finns ett antal intervjufrågor som avser att ge en bild av a) väljarnas kännedom om politiska förhållanden och institutioner, b) under vilka betingelser som väljarna tillägnar sig sina inställningar till de politiska partierna, tex inflytande från föräldrahemmet och den ömsesidiga påverkan som äger rum inom familjen, på arbetsplatserna och i bekantskapskretsar, c) hur väljarnas inställning till partierna påverkas av deras åsikter om politiska sakfrågor (t.ex skattepolitik och socialpolitik) och av deras personliga erfarenheter från områden som kan påverkas genom politiska åtgärder (t.ex bostadsbrist och full sysselsättning). 1964 års valundersökning var den första undersökningen i en trestegs panelundersökning där undersökningspersonerna återintervjuades vid 1968 och 1970 års riksdagsval. Den information om individerna som man erhöll genom intervjusvaren kompletterades med uppgifter från mantalslängder och röstlängderna för 1962 års kommunalval och 1964 års andrakammarval. Därjämte har 1964 års inkomsttaxeringslängd utnyttjats för information om intervjupersonernas inkomster; beträffande gifta intervjupersoner medtogs också uppgifter om makens/makans inkomst. Syfte: Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder.
The sample was drawn from Statistics Sweden Survey Research Centre´s sampling framework. The framework consisted of a nation-wide set of primary sampling units which provide the framework for a ´general purpose´ two- stage population sample.
För framtagning av urval svarade statistiska centralbyråns utredningsinstitut. Dragningen utfördes som ett sannolikhetsurval där populationen omfattade samtliga svenska röstberättigade i riksdagsvalet 1964 födda 1884-1942. Urvalet har gjorts som ett tvåstegsurval med utnyttjande av statistiska centralbyråns basurvalsområden. Såsom urvalsram har 1964 års mantalslängder begagnats, varvid individer utanför den undersökta populationen utsorterats. Genom kommunala myndigheters försorg har därefter i röstlängderna kontrollerats, att de för urvalet uttagna individerna var röstberättigade; icke röstberättigade har uteslutits. Samtliga i urvalet ingående personers adresser har vidare kontrollerats av postanstalterna. Sedan slutligen ett antal personer, som avlidit men kvarstått i röstlängderna, uteslutits, omfattade urvalet 3109 individer.
Face-to-face interview
Personlig intervju
Self-administered questionnaire: paper
Självadministrerat frågeformulär: papper
